Karolina

Jag står framför många svåra val nu, några av de här valen är avgörande för hela mitt liv. Ska man ta den lätta eller den svåra vägen? En väg som man måste kämpa för, en väg som man kanske inte ens klarar, den vägen man egentligen vill gå. Eller ska man ta en enkel väg, utan direkta probelm eller motgångar.

Det känns som om alla går emot mig just nu, att det inte är någon på hela denna jord som förstår mig. Att jag alltid får göra allt själv, stå för mig själv, inte ens en liten liten hjälpande hand sträcks ut till mig nu när jag som mest behöver den. Livet är orättvist.

Det känns som om jag går och bär på något dött inuti mig. Någonting som inte borde vara där, något som måste ut. Jag vågar knappt säga någonting längre, jag är så rädd att bli missförståd. Eller att någonting som jag går och bär på flyger ut ur munnen utan att jag hinner stoppa det. Jag måste hindra mig själv hela tiden för att jag inte ska säga några små ord som kan förstöra så mycket.