I know you're still there

Kärleken har sina frågor, hatet har sina svar. Det snurrar och man vet inte vad man vill. Känslorna sprider sig i kroppen, man känner lycka och man känner hat. Man vill ge en förklaring men man kan inte se klart, svaren man vill ge finns inte. Det är tomt och ensamt, men innerst inne så vet man vad som är rätt. Det svåra är nästan alltid den bästa vägen, men den bästa vägen kan sluta med krossat hjärta. Det krossade hjärtat försöker bygga upp sig men det är svårt och ingen som kommer åt det. Man försöker att glömma men minnena blir bara fler och fler. Man tror inte att det ska ske nått bra men tillslut så kommer det fram ändå, man känner att lyckan kommer tillbaka.

Man ska inte gå ifrån och vända ryggen till, man ska ge allt en chans även fast det är jobbigt.



 

Vet inte om jag springer bort, ifrån allt.
Eller om jag är på väg tillbaka.
Springer jag runt i cirklar?
Eller ser allt bara likadant ut?
Jag vet inte om jag saknar de gamla tiderna.
Eller om jag längtar efter något nytt.
Ibland vet jag inte ens om jag är vaken.
Eller om jag sover.




Säg något?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback