Karolina

Fan vad tiden går fort, dagarna bara rinner iväg. Det är 27 dagar kvar till skolavslutningen nu, Bara av dom 27 dagarna så har jag 23 dagar redan uppbokad. Det känns hemskt! Fast på ett sätt kul också.. Det är ju alltid kul att ha nått att göra, men ibland är det ju skönt att bara ha en dag hemma, ta det lungt, vara ful, och bara sitta och loda framför datan eller titta på film. Vara lite ensam. Jag tror att det är viktigt att man är ensam ibland, att man inte mår bra av att ha folk omkring  sig dygnet runt. Att man kan sitta och tänka och vara sig själv, Det är någonting jag tycker är väldigt skönt lite då och då iaf. men sen finns det ju dagar man bara inte kan vara hemma, när man letar efter nånstans att sova, för man pallar bara inte, att man får ångest av att bara tänka "hemma". Då är det skönt att ha någonstans att vara, ett andra hem. Mitt andra hem funkar ju inte längre. Men jag känner att jag vill inte säga hej då till dig helt, det är ingenting jag vill, jag vill ha kvar dig som kompis (Inte för att vi någonsin kommer vara "bara kompisar" ) Du är en stor del av mig, det kommer du alltid att vara. Men jag är jätte nöjd med mitt liv som det är nu. Väldigt nöjd till och med.

Men sen vet jag ju vad som kommer hända om några månader.. Rosalie, min älskade Rosalie, Hur ska vi klara oss? Hur ska jag klara mig? Jag förstår inte, jag vågar inte ens tänka på det. Att snart får jag inte se ditt vackra leende varje dag, snart kommer jag inte ha nån att ringa eller bara träffa, ingen att mysa med ingen att älska så mycket som jag älskar dig. Hur ska jag göra utan dig? vad ska jag göra. Jag får tårar i ögonen av bara tanken. Jag vill inte att du lämnar mig, lämnar mig ensam kvar här. Jag vill ju ditt bästa så jag kommer inte ens att be dig att stanna kvar, för ajg vet att du vill, du vill flytta upp dit, du vill leva där, bo där. Men endå? Ditt liv här då? Mig då?!
Fan Rosalie, vi har ju så mycket mer kvar. Så mycket mer att uppleva tillsammans. När ska vi göra det? När ska du och jag ha våran tid. Jag har ju bara fått ett och ett halvt år med dig min älskling. Jag vill ha mer! mer tid med dig. Jag kommer sakna dig så otroligt mycket. Jag kommer sakna dig varje dag varje timme varje minut. en del av mitt hjärta kommer alltid vara i Norrland hos dig. Tårarna rinner nu, Rosalie Egli. Tack för den tiden jag har fått tillsammans med dig, och tack för den tiden vi har kvar. Du är en otrolig människa som har borrat sig in i mitt hjärta och du kommer lämna ett stort hål efter dig här i stockholm. Jag finns alltid, ALLTID!
Jag älskar dig vackraste, för mig så kommer det alltid att vara du och jag. Rosalie och Karolina, Carro och Rosa.  Polarn och Pyret. Alltid, glöm inte det, glöm aldrig mig.